En månad av vadå
Igår var det en månad sen som mitt vatten plötsligt gick vid 17-tiden. Precis när vi skulle ta tag i städningen här hemma. Jag gick med dammsugaren när jag tillslut insåg att jooo visst vare vattnet som gått.
Och strax efter kom värkarna igång, Leon tyckte det var sååå spännande.
Så upp till förlossningen där vi blev inskrivna kl 19:15 och efter bara en kvarts krystande så kom våran Lilly ut kl 22:16.
Vilket team vi var, hade min syrra med denna gång också (precis som båda gångerna förut). Fast denna gång va hon nog mest stöd för en nervös Niklas haha....
I en hel månad har vi haft ett nytt litet liv hos oss, det blev inte precis som jag tänkt mig. Inte glamoröst och sådär mysigt som de sägs att det ska va...... Det är en lugn tjej ända tills eftermiddagen kommer, då är det skrik och inget hjälper någon längre stund. Jag misstänker spädbarnskolik tyvärr. Blev strängt tillsagd av bvc i förrgår att jag MÅSTE stressa ner och äta bättre (lunch vaaarje dag!!!) Så mjölken blir bättre för min lilla tjej. Blir de inte bättre utav det så kan de utreda om de är kolik.
Alltid äre något.............
Såhär får jag gå omkring, funkar ett tag sen är det skrik igen
Och efter skriket kan man somna såhär...
Ni kan kalla mig madrassen hädanefter. Mvh morsan som nu är döv på höger öra och har brist på sömn