Det blev en o annan tår
God förmiddag!
Jag droppade av kidsen i Stockholm i helgen, för att de skulle med sin farmor o farfar till Gotland. Så hello 5 dagar barnledigt here i come. Vad gjorde jag på min första lediga dag då? Joo var på rehab redan 9.30 imorse, efter det åkte jag hem till min mamma o brorsa. De bor precis vid den kyrkan där Märta ligger, så jag passade på att gå förbi graven först. Där kom tårarna kan jag säga. Jisses...
Det blev sån olustig o jobbig känsla för jag kom att tänka på hur han har känt det så många gånger. Min mage kurrade när jag stod där (som tur va var jag ensam annars hade jag väl skrämt slaget på folket där....)
Hursomhelst så tänkte jag på hur Martin måste känt sig, såååå många gånger han gått hungrig. Sömnlös. Osv. Hemskt är det! Jag blev både arg o ledsen när jag stod där. Klart tankarna kommer som: "tänk om jag släppt in han den gången.... eller den.... och tänk om han fått sova hos oss de gånger han ringde mitt i natten o bad om det. Men godkände ett nej utan problem. "
De tankarna är inget kul att ha!!!!
Här har ni mig i -11 grader. Med en miljon tankar i skallen.....
skriven
Har dom tankarna många gånger också min älskade Jennie <3 Och jag kan eller vill inte förstå att min älskade lille Martin och din älskade bror inte finns längre här hos oss :( Ofta kommer tårarna och klumpen i mitt bröst kommer nog aldrig försvinna. Massa kramar till dej min älskade Jennie <3 <3 <3